...går mot sitt slut.

Det har varit en mycket innehållsrik och annorlunda vecka.
På måndag børjade jag en kurs om personlig utveckling, dom flesta som läser min blogg vet hur min jobb situation har varit, men før er som inte vet, så har det ju varit såhär; att før ca ett år sen åkte jag på en jäkla smäll. Jag jobbade för en man som var lam, hade fått ALS 4 år tidigare och inte kommit till ro med sin sjukdom.
Han tog ut all sin ilska, frustation och irritation på sina assistenter.

Jag tar saker personlig, jag tar åt mig och mår dåligt. Jag kunde inte stänga av och skaka av mig allt han sa efter att jag var färdig på jobbet.
I 6 månader høll jag ut och sen blev jag sjukskriven och var det i ca 3 månader innan jag sa upp mig.
Och det va då det egentligen började, mitt självførtroende exixterade inte längre.
Har man hørt från 1 person i 6 månader att allt man gør är fel och att man inte duger så tror man det till slut, oavsett va resterande 99 säger så är det så inpräntat att man inte är bra nog.

Så kom då den jobbiga uppførsbacken tillbaka till mig själv, tack vare min Underbara man, Underbara vänner och en väldigt førstående och kompetent läkare så kom jag mig ur det.
Jag tycker om mig själv igen och jag vet nu att jag duger precis som och jag är och før den jag är, men vissa ärr finns fortfarande kvar och när det kommer till jobb och jag fortfarande fruktansvärt nervøs.

Därfør blev jag erbjuden att gå en kurs om personlig utveckling, det børjade i måndags och jag känner mig 100 gånger starkare än jag gjorde før en vecka sen.
Jag har helt fantastiska kursledare som får ut det bästa ur en, som tror på en så mycket att man børjar tro på sig själv. Dom ger en så mycket konstruktiv kritik och puschar en att ta alla møjligheter som finns før en istället før att begränsa sig själv.

Jag känner mig så Otroligt glad och tacksam øver att jag hamna där, det mesta i livet sker av en slump och jag är glad att mitt øde tog mig dit, før det har gett mig så mycket.

Så på måndag ska jag faktiskt provjobba, på ett Cafè. Är väldigt glad før detta och jag hoppas att det kommer gå bra, nervøsiteten går i vågor, men jag førsøker tänka på vad Morten säger till mig, "Har du klarat att jobba med (han som va så elak) så klarar du vad som helst älskling" och det är sant!


Och så en annan grej med, som är väldigt kul, det är min och Mortens 2 årsdag!
Men är jätte ledsen før han måste vara i huset hela dagen før det är en vattenläcka på badrummet och dom måste ordna upp det idag.
Hade sett fram emot denna dagen såå länge och det svider att vi inte kan vara tillsammans.
Ska fan BRÄNNA upp/ner det huset!!!

Men när han kommer hem ska vi ge varandra presenter, äta middag och mysa!
Fick en uuurfin plåtlåda med Marilyn motiv som han hade lagt på nattduksbordet innan han gick:)

Sen är det även 1 månad med LCHF-dieten. Går fortfarande bra och jag kan säga att jag har testat min självdiciplin och jag kommer aldrig säga att jag har dålig självdiciplin.
Detta är verkligen skitjobbigt och omständigt ibland, men før det mesta går det bra och jag mår ju bättre nu än innan så det säger ju en del.
Vikten har stått still nu ett tag men sist var det iallafall -4,5 kg och -14 cm.
Så det går åt rätt håll iallafall:)


Jaja folkens, ha en fin søndagkväll och hoppas att ni har gjort massa kul i helgen eller iallafall vilat ut er før imorgon är det en ny vecka och bara 4 veckor till jag ska till Barcelona med The Family och min Morti<3


Puss